Malmö först att certifieras som forskningskommun

I veckan hölls ett symposium där Malmö certifierades som Sveriges första forskningskommun inom miljö och samhällsplanering. ISUs gränsgångare Kristoffer Arvidson var på plats.  

Forskningskommun2

Som avslutning på ett symposium i Malmö rådhus den 21 september certifierades Malmö stad som Sveriges första forskningskommun inom miljö och samhällsplanering. Efter ett digert program med talare från såväl forskningsfinansiärer, de skånska högskolorna och universiteten som Malmö stad och andra kommuner, överräckte Kommunförbundet Skånes förbundsdirektör Monica Holmqvist certifieringsbeviset till kommunalrådet Milan Obradovic. Men vad innebär det att vara en forskningskommun?

Rent formellt måste ett antal kriterier vara uppfyllda:
• Ha minst en kommundoktorand/licentiand pågående.
• Aktivt medverka i ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt.
• Delta i forsknings- och utvecklingsprojekt i kommunen.
• Ha minst en forskningsansvarig inom kommunen som ansvarar för samverkan med högskolorna/universiteten.
• Kommunen medverkar vid minst en aktivitet varje år för presentation och diskussion av FoU-resultaten och FoU-verksamheten.

Framförallt handlar det om att en forskningskommun använder samverkan med forskningen som en del av sin strategiska utveckling och för att utveckla lösningar på kommunens centrala utmaningar. Malmö stad ser samverkan med akademin som ett medel för att arbeta med angelägna utvecklingsfrågor och för att utveckla och förbättra den kommunala verksamheten. Konceptet forskningskommun bidrar också till att göra Malmö stad till en mer attraktiv arbetsgivare, då möjligheterna till kompetensutveckling för individ och organisation utökas.

När konceptet forskningskommun inom miljö och samhällsplanering lanserades uppfyllde Malmö stad redan kriterierna, detta tack vare ISU och andra satsningar inom framförallt Gatukontoret och Miljöförvaltningen. Certifieringen innebär att det blir tydligare, såväl inom som utom Malmö stad, att kommunen ligger i framkant när det gäller forskningssamverkan.

Forskningskommun

Det finns också områden där Malmö stads arbete inom dessa frågor kan utvecklas. En av de viktigaste lärdomarna på symposiet kom från Göteborg stads miljödirektör, som i sitt anförande tryckte på att kommunerna behöver bli bättre på beställningar angående vad akademin skulle kunna leverera i form av forskning. Kommunernas behov behöver formuleras tydligare, annars riskerar det att bli alltför mycket på akademins villkor. Det krävs också en långsiktighet från kommunerna utöver de vanliga ettårsbudgetarna för att kunna delta i längre forskningsprojekt, som typiskt sträcker sig över flertalet år.

Med certifieringen av Malmö stad som Sveriges första forskningskommun inom miljö och samhällsplanering och med ISU som en alltmer involverad aktör ser det ljust ut för samverkan mellan akademi och kommun i Malmö. Såväl Stadsbyggnadskontoret som Miljöförvaltningen är exempelvis på väg att få sina första kommundoktorander, men det är en fråga som vi får återkomma till.

Kristoffer Arvidson, ISU-gränsgångare och samhällsplanerare på Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad.

FacebooktwitterFacebooktwitter