Uppsatssamarbete genom ISU

Varje år förmedlar ISU kontakter för att upprätta uppsatssamarbete. Hittills i år är 19 examensarbeten färdiga och godkända. Tre av dessa presenterades i Stadshuset.

En viktig del i ISUs uppdrag är att mäkla kontakter och kunskap mellan Malmö stad och Malmö högskola. Det gör ISU bland annat genom att förmedla kontakter så att studenter på Malmö högskola kan fördjupa sig inom ett ämne som Malmö stad har behov av att få ny kunskap om, inom området hållbar stadsutveckling. Hittills i år är 19 examensarbeten inom detta samarbete färdiga och godkända. Tre av dessa presenterades i Stadshuset för en publik med representanter från Stadsbyggnadskontoret, Fastighetskontoret, Miljöförvaltningen, Gatukontoret och ISU.

Elevernas viktigaste rum

Elevernas viktigaste rum

Ida Linnersten och Matilda Haglund, tidigare studenter på programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation skrev examensarbetet Elevernas viktigaste rum. Studien undersöker vilka fysiska faktorer i skolgårdens utformning som påverkar elevers aktivitet och lek, samt hur dessa faktorer kan kvalitetsbedömas. För att besvara detta studerade Ida och Matilda elevers interaktion med skolgårdars fysiska miljö och hur utformningen påverkar möjligheterna till aktivitet under rasterna. Genom observationer och intervjuer med elever, en pedagog och en rastvakt gjorde de en fallstudie av skolgårdarna på Österportskolan och Holmaskolan i Malmö.

Skolgården är den plats som barn dagligen använder och upplever. Det är en rättighet att få leka under rasterna och därför bör en god utemiljö alltid säkerställas för elevernas bästa.

Studiens resultat visar att de faktorer i utformningen som stöttar lek och fysisk aktivitet är: tillräckligt stor yta för varje elev på skolgården, grönska och varierad topografi, tydliga rumsliga indelningar och tillgång på löst naturmaterial. Studien visar dessutom att det inte enbart är den fysiska miljön som påverkar eleverna utan även sociala begränsningar från pedagoger, rastvärdar och föräldrar. Begränsning av elevernas lek och aktivitet i deras viktigaste rum har en hämmande effekt på deras utveckling. Studien mynnar ut i en matris för bedömning av lekvärde på skolgårdar och kan användas för att säkerställa en god utemiljö vid utformning, bygglovsgivning och vidareutveckling av befintliga skolgårdar.

Här kan du ladda ner och läsa Elevernas viktigaste rum.

Nobelvägen: En stadshuvudgata

nobelvagen

Tim Bergqvist och Jens Andreasson, tidigare studenter på programmet Stadsbyggnad, stadsutveckling och planering, skrev examensarbetet Nobelvägen: En stadshuvudgata. Studien undersöker hur en hårt trafikerad gata kan omvandlas från en genomfartssträcka till ett stadsrum som främjar det mänskliga livet. En avgränsad del av Nobelvägen, från Agneslundsvägens påkoppling till korsningen vid Celsiusgatan, används som underlag för fallstudien och de gestaltningsförslag som presenteras i uppsatsen. Teorierna som har använts är urban kvalitet och design, samt livability.

En fyrfilig asfaltshinna breder ut sig i ett område som kan liknas vid den, en gång, utopiska tanken om människan i en stadsmiljö porträtterad som ännu en mekanisk varelse. Utan känslor och fattig på upplevelser transporteras människor fram och tillbaka längs denna ödsliga väg.

Tim och Jens har tagit fram fem övergripande strategier för förändring som är baserade på studiens resultat. Strategierna stödjer en idé och ett perspektiv där det mänskliga, i form av gång och cykel, tar större plats och utmanar bilister och övrig motoriserad trafik på Nobelvägen.

Här kan du ladda ner och läsa Nobelvägen: En stadshuvudgata.

How do we experience parks? Social benefits of ecosystem services with an increased connectivity of sub-urban parks

sub-urban parks

Hildur Hreinsdóttir och Lea Meyer zu Bentrup, tidigare studenter på programmet Sustainable Urban Management, skrev examensarbetet How do we experience parks? Social benefits of ecosystem services with an increased connectivity of sub-urban parks. Studien undersöker sociala fördelar med utvalda ekosystemtjänster i sub-stadsparker i Malmö stad och hur dessa kan förbättras med en sammankoppling av parkerna. Tre parker har använts i studien: Bulltofta park, Husie mosse och Remonthagen (Jägersro park). För att ta reda på vad malmöbor tycker om parkerna, och en eventuell sammankoppling av dem, delade Hildur och Lea ut enkäter och genomförde intervjuer.

We see nature, the ecosystems and its services, integrated with humans as a whole, making our lives physically and mentally more sustainable.

Studiens resultat visar bland annat att det finns en positiv inställning till parkernas rekreationsvärden och deras estetiska värden. Förslaget om en sammankoppling av parkerna var inte helt tydligt för respondenterna men godtogs överlag. Baserat på studiens resultat har Hildur och Lea tagit fram praktiska förslag på en grön korridor. Läs mer om detta i uppsatsen.

Här kan du ladda ner och läsa den.

FacebooktwitterFacebooktwitter