Karin Book gästbloggar: Spontan fysisk aktivitet är en viktig byggsten i den hållbara staden

Karin-BookJag har arbetat som lektor i idrottsvetenskap i cirka tio år. I grunden är jag kulturgeograf, eller mer specifikt urbangeograf. Mycket av min forskning ligger i skärningspunkten mellan urbangeografi och idrottsvetenskap. Jag forskar bland annat om hur städers fysiska utformning påverkar möjligheterna till fysisk aktivitet och hur olika idrottsrelaterade strategier, såsom att arrangera idrottsevenemang och bygga spektakulära arenor, används i städers marknadsföring. När det gäller nya arenor finns det mycket att säga utifrån ett hållbarhetsperspektiv men i det här blogginlägget kommer jag diskutera vikten av fysisk aktivitet i den hållbara staden.

Idrottande i all ära men fysisk aktivitet är viktigare

Hur står det till med svenskars idrottande? Det är en fråga som inte är helt lätt att svara på men som är intressant på flera vis utifrån ett hållbarhetsperspektiv. I jämförelse med andra länder är svenskar generellt sett aktiva gällande träning och idrott. En del undersökningar visar att svenskarnas benägenhet att motionera ökat de senaste 15 åren. Dock ska vi komma ihåg att aktivitetsfrekvensen är svår att mäta – vi har en tendens att övervärdera mängden fysisk aktivitet och skyla över TV-tittande i soffan. Vi ska också komma ihåg att det finns stora skillnader vad gäller fysisk aktivitet kopplat till socioekonomisk status; aktivitetsmönster är segregerade. Det finns även studier som visar att det springs maraton som aldrig förr men den vardagliga fysiska aktiviteten har minskat. I ett långsiktigt hållbart samhälle är en fysiskt aktiv befolkning i sin helhet viktigare än att alltfler anmäler sig till Ironman.

Vardaglig och spontan fysisk aktivitet kan till exempel vara promenader, parkour, fotboll, sparkcyklande, skateboardåkande och allmänt lekande, springande och hoppande. Aktiviteterna äger rum oftare än den organiserade och mer seriösa idrotten i närområdet, i det offentliga rummet och på individens egna villkor. Prestation är ofta underordnad lustfylld aktivitet, vilket förhoppningsvis lägger grunden för en fysiskt aktiv vardag. Det är viktigt eftersom vardaglig och spontan fysisk aktivitet fyller det offentliga rummet med liv. Det kan i sin tur leda till ytterligare aktivitet och att individer i samhället får mer kunskap och mod till att använda staden. Jag anser att detta är en av grundbultarna i en hållbar stad.

Fysisk aktivitet kräver fysiska förutsättningar

För de allra flesta är det ingen nyhet att fysisk aktivitet är viktigt för vår hälsa, men om den fysiska miljön inte inbjuder till, eller ens möjliggör fysisk aktivitet och idrottande, så låter många bli. När jag talar om fysiska miljöer som möjliggör fysisk aktivitet brukar jag lyfta fram betydelsen av tillgänglighet (fysisk men också social och kulturell), trygghet och attraktivitet. Med fysisk tillgänglighet menas helt enkelt hur lätt det är att ta sig till platsen, gärna på ett hållbart sätt. Såväl lokalisering som utformning av själva platsen är av betydelse. Social och kulturell tillgänglighet är mer abstrakt. Det handlar om hur bekväma vi känner oss på en viss plats eller med en viss aktivitet, om vi känner oss socialt accepterade och har den kunskap, eller kulturella kompetens, som krävs för att delta i en aktivitet eller använda en viss plats. Det finns alltid sociala och kulturella strukturer som präglar platser och aktiviteter, och som gör att olika personer uppfattar dem som olika tillgängliga. Det problematiska och utmanande med samtliga av begreppen, eller strävandena, ovan är att uppfattningen om dem varierar från person till person. Dessutom kan det vara så att det som upplevs som tryggt inte upplevs som kreativt och intressant. En inspirerande utformning för somliga kanske upplevs som otillgängligt av andra. Det är således en utmaning att skapa platser som lockar olika personer och grupper till aktivitet.

Malmö stad arbetar i rätt riktning

Malmö stad har haft lite storhetsvansinne det senaste dryga decenniet och lagt enorma summor i spektakulära anläggningar, bland annat för idrott, men de har också visat framfötterna när det gäller satsningar på vardaglig fysisk aktivitet (främst genom Gatukontorets arbete). För ett år sedan tog Gatukontoret fram Program för aktiva mötesplatser. Programmet föreslår strategier för utveckling av strukturer och platser så att malmöborna får större möjlighet till att vara fysiskt aktiva på allmän plats i staden. De har även gjort en rad konkreta satsningar i stadsrummet. Bland dessa vill jag lyfta fram utegym med olika karaktär, temalekplatser, skateparker, näridrottsplatser, satsningar för att främja gång- och cykeltrafik och tillfälliga installationer och evenemang i stadsrummet. Satsningarna är viktiga i en stad med stora variationer vad gäller aktivitetsnivå och hälsa.

Inte nog med att dessa satsningar är bra för befolkningen, folkhälsan och stadsmiljön, de ger också positiv publicitet. I den nyligen publicerade Flash Eurobarometer Quality of life in European cities (No 419), genomförd i 83 europeiska städer stod Malmö ut när det gäller nöjdheten med offentliga platser såsom torg, parker och gator. Malmöborna var näst nöjdast. Minst nöjda var atenborna. Malmöborna var de som var mest nöjda med grönytor och parker. Minst nöjda var åter atenborna. De var också bland de minst nöjda vad gäller idrottsanläggningar. Det finns säkert en hel del att säga om hur undersökningen genomförts, men jag vill ändå hävda att ett fungerande gatukontor är viktigare än ett OS för invånarnas välbefinnande och utifrån ett urbant hållbarhetsperspektiv.

FacebooktwitterFacebooktwitter