ISUs projektledare på SIRens årsmöte

Clara Norell
Clara Norell

Jag åkte till Stockholm för att delta på SIRens årsmöte som hölls på anrika Kungliga Tekniska Högskolan. Det var en inspirerande miljö att röra sig i och de två heldagarna var väldigt spännande och innehållsrika. På plats var forskare, fastighetsbolag, Boverket, bygg-och arkitektföretag.

SIRen – Sustainable Integrated Renovation är en transdisciplinär forskningsmiljö som arbetar med helhetssyn på hållbar renovering. Forskningsmiljön bygger på inter- och tvärvetenskaplig samverkan mellan forskare, aktörer inom bygg och fastighetsbranschen samt berörda myndigheter. Läs mer om SIRen.

Ordet renovering existerar inte i regelverken

Dagarna innehöll en hel del aha-upplevelser. Den mest hårresande kunskapen jag fick var från Elisabeth Helsing (CBI Betonginstitutet AB). Elisabeth påpekade i sin presentation ”Vilka lagar och regler gäller vid renovering?” att ordet renovering inte existerar i regelverken. Det var även intressant att inse att bruksvärdesystemet styr så mycket men som sagt otroligt intressant med definieringsdiskussion kring ordet renovering kontra ombyggnad. Då samtliga forskare, anställda inom bostadsföretag/byggbranschen och andra som höll presentationer använde ordet renovering kommer även jag använda det löpande i detta blogginlägg.

Matriser i byggbranschen

Dag ett bestod av att de fem olika forskningsarbetsgrupperna inom SIRen presenterade sin forskning. Det som stod ut var att det inom byggbranschen idag finns dels ett stort behov av matriser och dels komplexiteten med att det finns många olika sorters matriser. Det uppstod flera diskussioner om hur man bäst samordnar till en matris för att ta fram konkret renoveringsmall som kan publiceras som kunskapssammanställning. Beslutsfattare letar efter goda exempel för att ta ytterligare ett steg – det behövs en analys och en syntes.

Matrisen kan visa hur olika typer av renoveringar gått till, vilka metoder och verktyg som är brukliga och användbara – vad som inte är bra och varför – med en vetenskaplig grund. Det diskuterades utmaningar och komplexitet med att ha en öppen matrismall i form av ett forum, som till exempel byggbranschen liksom forskare skulle kunna fylla på allteftersom. Även om detta ur ett forskningsperspektiv är intressant så är förvaltningen liksom den redaktionella aspekten i ett forumsammanhang av avhängande karaktär. Alla var rörande överens om att forskare gemensamt måste bli bättre på att på ett förståeligt sätt kommunicera vetenskaplig fakta till branschen – till de som bygger.

Medborgardialoger genom Living Labs

Vi diskuterade även maktfördelning inom renoveringsprocessen i samband med att Jenny Stenberg, forskare vid Chalmers, presenterade det aktionsforskningsarbete hon gör, bland annat tillsammans med Hyresgästföreningen genom Living Labs i Hammarkullen, Göteborg. Jennys forskningsarbete handlar om att ta reda på hur man kan förändra maktbalansen mellan hyresgäster och bostadsföretag. Jenny anser att hur mycket det ska renoveras behöver diskuteras. Hon har frågetecken kring standardhöjning och vill lyfta på locket för ökad förståelse. Hon lyfte bland annat frågorna:

Vi har tekniska inventeringar hur man renoverar hållbart men hur gör vi med andra typer av inventeringar? Vem har makt över detta? Hyresgästens inflytande – hyresgästen vill inte ha 10% höjning. Hyresgästerna trissar inte upp priserna. Vem tar helhetsansvaret? Vem tar ansvar för att hela allmännyttan inte blir för dyr?

Privata fastighetsbolag om social hållbarhet i renoveringsprocessen

Andra dagen startade med att fyra privatägda fastighetsbolag berättade om sina sociala satsningar kopplade till Miljonprogramsområden, där de renoverar, bygger om och bygger nytt. Gemensamt för alla fyra var att hur de än vänder och vrider på sina kalkyler och arbetssätt så är ekonomin – att det ska gå ihop i slutändan – den fundamentala grunden. Har de inte ekonomin på plats kan de inte heller börja arbeta med de övriga hållbarhetsdimensionerna. En kommentar var:

Det går inte att göra på något annat sätt – när det finns ett ägardirektiv och man har press på sig att tjäna pengar. Allt annat är sekundärt.

Fastighetsbolagen efterlyste mer forskningen på hur de kan tjäna på social hållbarhet. De behöver siffror på hur det blir bra samhällsekonomiskt.

SABOs uppdrag

Anna Heide är CSR-chef på MKB men just nu är hon utlånad till SABO för att under ett år undersöka 50 renoveringsområden runtom i Sverige. Genom SABOs uppdrag, att skapa en hållbarhetsstrategi utifrån flyktingströmmar, undersöks det hur allmännyttan kan bidra ännu mer när det gäller att ordna boende åt nyanlända och samtidigt skapa en långsiktigt hållbar integration. Ett av målen är att öka samarbetet mellan bostadsföretagen och andra aktörer.

Det kom 163 000 personer till Sverige förra året och vi ser att det påverkar alla våra kommunala bostadsbolag enormt och pressar på allmännyttan.

Påpekade Anna och lade till att ”vi måste utnyttja de tekniska renoveringsbehoven – låt det tekniska gå hand i hand med det sociala, till exempel genom sociala klausuler vid upphandling, moraliska avtal. Fler och fler bolag börjar ställa krav -mycket handlar om att få in de boende i arbete hos entreprenörer”.

Anna fick medhåll från både NCC och White som påpekade att det i Sverige inte längre pratas om renovering som endast energieffektivisering. ”Marknaden har förstått den enorma vinsten som går att göra när man inkluderar de sociala faktorerna med de tekniska frågorna. Det är en helt annan tyngd nu jämfört med i höstas kring de sociala och kulturella frågorna som svarar på vad som händer i mellanrummen – i livet mellan byggnaderna”, kommenterade representanter från NCC och White.

Reflektioner

Det jag tar med mig från årsmötet är metoder och arbetssätt som redan finns etablerade för hur man kan inkludera och jobba med social hållbarhet i samband med rent tekniska renoveringsprocesser – arbetssätt som behöver utvecklas till modeller. Detta ihop med att byggbranschen behöver hottas upp så att fler unga söker sig dit. Vi behöver bli bättre på att kommunicera hur den här arbetsmarknaden ser ut. Att det faktiskt är en trygg och stabil bransch – med bra avtal och löner.

Det var också tydligt att de bostadsbolag som lyckats bäst med sina sociala investeringar är de som aktivt arbetat med att anställa nytt folk – som kommer från andra branscher. Med helt nya ögon. Ny personal ger ny kompetens och nytänkande. På så sätt skapar vi också ett nytt och mer integrerat Sverige. Vi behöver ta nya steg. Sociala perspektiv mot det ekonomiska perspektivet ställs mot varandra. Vi får inte vara rädda för det – att diskutera och knåda, att bygga ihop.

Clara Norell, projektledare på ISU.


ISUs uppdrag i SIRen är att:
sprida kunskap som produceras i nätverket, mäkla till personer/organisationer inom bygg-och bostadsbranschen liksom kommunens förvaltningar som har praktiskt kunskap kring hållbar renovering och medborgardialoger samt koppla kunskapen till relevant forskning på Malmö högskola. Vi samarrangerar även event kring social hållbarhet med fokus på bostadsrenovering.

FacebooktwitterFacebooktwitter