Summering från ISUs Frukostseminarium 27 april

 

Stadsarkitekt Ingemar Gråhamn och arkitekt och projektledare Anna Modin från Stadsbyggnadskontoret i Malmö gästade den 27 april ISU och Form/Design Center för att presentera det pågående arbetet  med Arkitekturstaden Malmö. Frukostseminariet var ett samarrangemang mellan ISU och Form/Design center, intresset var stort och lokalen fullsatt.

Arkitekturstaden Malmö är ett tillägg till översiktsplanen och är en del av Malmös arkitekturpolitiska program som formulerar hur stadens arkitektur ska bevaras, utvecklas och förnyas. Programmet finns i form av en skrift samt en utställning som visas på Form/Design Center till och med den 21 maj 2017. Förhoppningen med både utställning och program är att öppna upp en dialog med stadsbyggnadsaktörer och medborgare kring de värden som kan skapas med arkitektur och som kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Fram till den 31 maj finns det möjlighet att komma in med synpunkter på förslaget.

Bild som föreställer Ingemar Gråhamn

Ingemar inledde med att förtydliga ambitionen att använda Arkitekturstaden Malmö som ett dialogredskap och resonemangsbotten till vidare frågor kring arkitekturens roll för staden och dess invånare. Med programmet uttrycker Stadsbyggnadskontoret stadens intentioner och vilja men för ett genomförande krävs en bred dialog med stadens alla aktörer.

 

Bild som föreställer Anna Modin

Anna Modin presenterade sedan innehållet i programmet och berättade bland annat att de genomgående valt att tolka arkitektur som ett formande av hela den fysiska omgivningen i en stad. Med detta menar hon att inte enbart betrakta arkitektur som skapandet av bostäder, utan att även beakta vardagsmiljöer och fundera kring vilka värden varje plats unikt kan bidra med. I Arkitekturstaden Malmö belyses tydligt arkitekturens roll att påverka människor och att skapa trivsel och välmående.

”Man måste tänka på hela livsmiljöer och dess sammanhang och hela tiden ha människan som utgångspunkt”, sade Anna. Med detta resonemang visar Stadsbyggnadskontoret tydligt att Malmö har ambitionen att satsa på social hållbarhet och Anna nämnde uttryckligen en önskan om dialog som präglas av tankar kring långsiktig nytta snarare är ekonomiska kostnader.

 

I programmet finns nio teser formulerat,  som övergripande belyser arkitekturens många delar, till exempel funktion, användbarhet, tillgänglighet, form, estetiska upplevelser, sammanhang, tidsperspektiv och hur det vi bygger påverkar vår miljö. Teserna med tillhörande frågor, är samtidigt ett handgripligt verktyg som kan användas för att strukturera en dialog om de värden som kan och bör skapas med varje enskilt byggt verk.

 

 

Inbjuden, så kallat ”kritisk vän”, denna morgon var Lina Olsson, lektor och forskare på Urbana Studier, Malmö Högskola. En kritisk vän är en av ISU inbjuden person som med utgångspunkt i sin professionella bakgrund kan ge en kompletterande vinkling av huvudtalarnas anförande.

Lina började med att ge en övergripande och insatt recension av programmet och framhöll en kritisk frågeställning till programmets förmedling av riktlinjer och gestaltningsnormer i samband med en bildande ambition. Vidare påpekade hon att skriftens bildmaterial till största del innehöll bilder från Malmö innerstad och saknade både bildmaterial och tankar kring hur Malmö ska förhålla sig till miljonprogrammens arkitektur. Retoriskt frågade Lina om det kan finnas ett annat syfte skrivet mellan raderna? Kan det vara marknadsföringsmässiga syften att förmedla en bild och inte en annan?

Svaret från Stadsbyggnadskontoret var att man medvetet hållit texterna på ett övergripande plan som alla kan ta del av. Texterna kan ses som ett flöde som ska stimulera den egna tankeförmågan. Anna har tidigare arbetat i Danmark där arkitekturpolitiken frågar sig hur man ska jobba med de här värdena. Här i Sverige måste vi börja med att fråga oss varför vi arbetar med värden och vad det är vi ska sträva efter.

 

ISU tackar Form/Design Center för gott samarbete samt alla upp mot 100 åhörare som var med oss denna morgon. Stort tack och varmt välkomna åter när vi nästa gång bjuder in till inspirerande frukostseminarium kring hållbar stadsutveckling. Mer om våra populära evenemang hittar du här.

 

Gå gärna in och läs Arkitekturstaden Malmö och skicka dina synpunkter till Stadsbyggnadskontoret senast den 31 maj 2017.

 

Text: Mathilda Hansson, kommunikatör ISU
Foto: Angelika Sliwinski
Matris: Malmö Stad

 

Fakta om översiktsplan och tillägg till översiktsplan

Enligt plan- och bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Översiktsplanens syfte är att vägleda beslut om användningen av mark och vattenområden och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. Översiktsplanen ska ange en långsiktig inriktning för kommunens utveckling och säkerställa en beredskap, men är inte juridiskt bindande. Till översiktsplanen kan det utarbetas tillägg i form av fördjupade översiktsplaner, t.ex. för ett geografiskt område, eller för särskilda frågor. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens översiktliga planering. Kommunstyrelsen beställer och leder arbetet med översiktsplanen och tillägg till denna. I Översiktsplan för Malmö, som antogs av kommunfullmäktige 2014- 05-22, anges att ”En plan för arkitektur och stadsmiljö som bygger vidare på och utvecklar Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad (2005) ska utarbetas”. Arkitekturstaden Malmö är en vidareutveckling av handlingsprogrammet från 2005 och har formellt status som ett tillägg till översiktsplanen och är därmed kommunövergripande. (Ur Arkitekturstaden Malmö sid 5)

FacebooktwitterFacebooktwitter