”Urbana gemenskaper – stadsutveckling ur ett invånarperspektiv”

Fredagen den 1 september 2017 var det Stadsbyggandets dag i Malmö. Temat Urbana gemenskaper hade lockat inte mindre än 300 personer till Malmö Börshus för att lyssna till kompetenta talare och ta del av vinnarna av årets Stadsbyggnadspris och Malmös miljöbyggpris Gröna Lansen. Dagens moderatorer var Hannah Wadman från Nordic City Network, Malmö Stad och Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör i Malmö stad. 

Vad är då urbana gemenskaper? Enligt Hannah Wadman kan definitionen vara den sammanslutning av medborgare (initiativ, föreningar, upprop) som finns på olika ställen i staden och som på olika sätt är med och påverkar en stads utveckling. Det handlar med andra ord om inkludering och Christer Larsson påpekade att Malmö faktiskt är Sveriges mest geografiskt integrerade stad. ”Det som finns i stadens mellanrum; gemenskaper och drivkrafter, bidrar till social utveckling, sänker barriärer, skapar inkludering och bygger en hållbar stad.” Christer Larsson nämnde bland annat Opportunity Space Festival som exempel på detta. Opportunity Space Festival är en tillfällig mötesplats som under tolv dagar samlar människor med olika bakgrund och bidrar till att skapa ett mer inkluderande och hållbart Malmö, i år var ISU med och höll i en välbesökt action-shop.

Enligt talare Märta Stenevi, kommunalråd och stadsbyggnadsnämndens ordförande ”finns det faktiskt de som inte tycker att vi ska bygga mer i Malmö”. Men genom att utveckla och bygga i en stad bygger vi också hopp och Malmö är en stad för just hopp. Genom att bygga i staden skapas hopp och möjligheter och förutsättningar. Hopp om inkludering och en framtid som fungerar för alla. Vi kan bygga en stad som gör att vi möts och inte separeras.

Kommunstyrelsens ordförande, Katrin Stjernfeldt-Jammeh  fortsätter att belysa att det är just mellanrummen som bygger en hållbar stad: ”Få frågor berör så som stadens utveckling. När Malmö växer är det viktigt att ta vara på den tillväxten. Och tack vare Malmökommissionen får alla Malmöbor ta del av Malmös framgång. Man kan fortsätta att göra det själv, eller så gör man som i Malmökommissionen och bjuder in fler. Gör det lite jobbigare, men gör det för fler”.

Efter invigningstalarna hade ett flertal talare bjudits in från andra delar av Norden. Först ut var Louise Vogel Kielgast från Gehl Arkitekter i Köpenhamn. Hennes presentation Urbana gemenskaper och utveckling av stadskultur – Vilka typer av gemenskaper finns i städerna och  hur kan stadsutvecklingsprocesser stötta dessa för att bidra till ett mer socialt rättvist samhälle?  lyfte exempel på hur man gemensamt kan dela på staden. Om var och hur  engagemanget finns? Det handlar om tillit, tilliten är grunden för att bygga välfärdssamhället. För den som är mer intresserad av detta kan vi för övrigt tipsa om ISUs kunskapsseminarium den 1 december då vi bland andra bjudit in Stina Balkfors från Tillitsverket.

Ett Malmöaktuellt exempel på urban gemenskap är Gatukraft Lindängen. Gatukraft Lindängen är ett boendenätverk som utvecklar och ger kraft till sin närmiljö. Caroline Tandefeldt och Mina Sharifiyan, engagerade i Gatukraft Lindängen, pratade om det engagemang, den medborgarkraft och vilja som utvecklat Lindängen centrum till en mer trivsam plats. Trots att man egentligen inte hade något inflytande över platsen låtsades man att man hade det och genom att börja prata med varandra kunde man även skapa en plats tillsammans.

Med exempel från Jubileumsparken i Göteborg lärdes samarbete med civilsamhället och medborgarna i stadsutvecklingsprocessen utJessica Segerlund från Älvstranden Utveckling AB tillsammans med Kristoffer Nilsson från Göteborgs Stadsbyggnadskontor presenterade hur de i arbetet med att skapa en ny park, försökt ligga steget före och: ”utsätta oss för den miljön som vi utsätter andra för”. Man visste att det fanns en önskan från medborgarna att kunna bada i älven. Genom att själva bada på olika platser kunde man ta reda på vad som behövdes för att uppnå denna önskan. Sedan gjorde man upp planer och testade dessa genom olika fysiska installationer. Lärdomen är att staden är traditionellt riggad och att det därför är viktigt med nya metoder och kompetenser.

Vinnare av Stadsbyggnadspriset 2017 blev Malmö Saluhall ”som i sann pionjäranda omvandlat en öde ruin till en tredimensionell kokbok och skapat en ny mötesplats i matkulturens Malmö”. Malmös miljöbyggpris Gröna Lansen gick till Greenhouse ”som tar Ekostaden Augustenborg till nya höjder och sår välgörande frön av nytänk och miljötänk i bostadsbyggandet”. Ett hedersomnämnande delades ut till mössens favoritrestaurang Il Topolino och nötbutiken Noix de Vie. ISU gratulerar samtliga vinnare!

Läs mer om vinnarna här.

Text och bild: Maria Collings

FacebooktwitterFacebooktwitter