Engagemangets förmåga att skapa förändring i det fysiska rummet

Clara Norell heter jag och arbetar som ISU verksamhetsledare. När året nu lider mot sitt slut är det dags för mig att skriva en ISU-blogg. Jag skriver om ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat; livet mellan husen, och vad Malmö och Kapstaden har att lära av varandra.

Under 2017 har jag lett en intressant och undersökande kunskapsutveckling, som bygger på en process som ISU, Altitude Meetings/The Bridge ForuminUse och True Story Studio tittat på sedan ISU frukostseminarium 19 april, där även Lena Wetterskog Sjöstedt, deltog som ”kritisk vän”. Därefter har vi mellanlandat på The Bridge Summit och Malmö stads workshop, “The Future City Test Beds – Cities are increasingly shaped by its citizens. How can city planners capture and utilize citizen involvement to achieve better and more sustainable solutions?” som faciliterades av inUse. ISU & True Story Studio deltog som officiella mottagare av workshopens resultat som vi tog vidare på ISU action-shop/ Opportunity Space för att slutligen mötas igen i en av sessionerna på ISU Kunskapsseminarium. Louise Wester, graphic recorder, fångade essensen av workshopen.

Illustration: Louise Wester 

Medverkande

Medverkande i sessionen, som jag modererade var: Pernilla Ouis, docent i Hälsa och Samhälle Malmö högskola och ISU gränsgångare; Yasemin Arhan Modéer, vd Altitude Meetings; Camilla Wieslander, vd Skanska Öresund; Emma Estborn, affärsansvarig InUse; Ellen Stenholm, head architect InUse; Jesper Magnusson lektor i arkitektur Urbana studier Malmö högskola och ISU gränsgångare. Lena Wetterskog Sjöstedt, chef Hållbarhetskansliet Malmö stad och Danielle Ehrlich, vd True Story Studio.

Upplägget var ett rundabordssamtal, som skedde live inför och med publik. Det kom mycket mer publik än vi väntat, rummet var knökfullt och folk stod längs med väggarna. De medverkande presenterade sin ingång, därefter öppnade jag upp för diskussion tillsammans med publiken, som  avslutades med en reflektion av Pernilla Ouis. Amalia Alvarez, student på Malmö högskolas serietecknarkurs K3, gjorde en grafisk dokumentation i form av en seriestrip inom ramen för ISUs studentsamarbete (se bild).

Seriestrip av Amalia Alvarez

Presentationer av medverkande

Jesper Magnusson inledde med att berätta om sin forskning kring människors relation till fysiska objekt i det offentliga rummet, vilket visar på att denna process vilar på forskning som menar att det faktiskt är så att design kan påverka människors beteendemönster.

Camilla Wieslander presenterade hur Skanska arbetar med nya modeller för att engagera medborgare/användare av deras byggnader, hur de som projektutvecklare använder mellanrummet mellan husen men inom egen fastighet, för att skapa en inkluderande och öppen miljö för att på så sätt skapa möten mellan människor, samt lyfter hur Skanska blickar framåt kring att hitta nya sätt för samarbeten i gränssnittet mellan och inom  fastigheter.

inUse presenterade hur framtidens platser designas med utgångspunkt i mänskliga behov och beteenden. Emma Estborn och Ellen Stenholm gav en bild av hur vi kan engagera människan i plats/stadsutveckling, och hur värdeskapande lösningar på individnivå ger inverkan på samhällsnivå. Och hur vi behöver arbeta på tvärs av silos för att möjliggöra det. De berättade om hur de arbetar med tjänstedesign för att skapa värden för människan som befinner sig på en plats av olika anledningar. Genom att ställa rätt frågor, vid rätt tidpunkt i processen kan de med hjälp av svaren skapa platser som uppfyller de faktiska behoven och även adderar ytterligare värde. De pratade  också om hur de ser på designprocesser, när i ett projekt dessa frågor behöver hanteras samt budgeteras för.

Yasemin Arhan Modéer presenterade erfarenheter kopplat till ämnet, hur hennes verksamhet kopplar ihop organisationer, människor, stad, näringsliv kring utvecklingen av stadens sociala hållbarhet. Hon lyfte goda exempel liksom utmaningar när privat och offentlig sektor samverkar kring samnyttjande av allmän platsmark, samt hur hon ser på vad som krävs för en väg framåt.

Danielle Ehrlich berättade om hur hon har arbetat, i Kapstaden, med stadens offentliga rum som utepedagogisk plats för bland annat mellanstadieelever, där upplevelsebaserat lärande bidragit till integration och inklusion. Liksom om hennes erfarenheter av goda exempel kring vad det är som får oss att öppna upp, vara nyfikna, och våga möta varandra med tolerans och intresse snarare än misstänksamhet och främlingsfientlighet. Danielle medverkade via video på Facebook Messenger som projicerades på ena väggen och på den andra väggen projicerade vi presentationer från en annan dator, som Danielle också kunde se.

Lena Wetterskog Sjöstedt, täckte upp för Märta Stenevi som fått förhinder, och berättade om arbetet hon driver inom ramen för sitt uppdrag som chef för Hållbarhetskansliet, vilket handlar mycket om hur vi organiserar oss. Nödvändigheten av att arbeta barriär- och sektorsbrytande, det vill säga att samverka på tvären genom silos.

Samtal och diskussion med publiken

Fokus i mina frågeställningarna till de medverkande var på en mer strukturell nivå. Om att skapa förutsättningar för hur vi kan arbeta tillsammans med temat för sessionen. I vilken fas bör aktörer bjudas/komma in i processen, kopplat till nya former av samarbetsavtal när vi arbetar med gränssnitt i staden, fastighet och allmän platsmark – kopplat till drift- och förvaltningskonsekvenser. Liksom när vi pratar om att investera tillsammans; stad ihop med privata aktörer, såsom bland annat fastighetsbolag och ideella aktörer kring allmän platsmark, för att bidra till ett mer socialt inkluderande offentligt rum, hur hittar man även gemensamt form av avtal för samarbeten?

Inspel från en tjänsteperson i publiken var att våga arbeta ”utanför boxen”, att inte vara rädd för att göra fel utan att våga att testa nya arbetssätt. Denne menade även att det verkligen finns utrymme för det, från ledning.

Ett annat inspel från publiken var kring ordet ”engagemang”, att vi överlag bör vara försiktiga och en smula kritiska til att använda det ordet. Då det nästintill kan vara nedvärderande, för medborgare som kan bli obetalda eldsjälar och anställda som kan anses vara engagerade där det istället bör handla om kunskap och expertis när vi pratar om hur vi samskapar mer socialt inkluderande offentliga rum.

inUse lyfte vikten av att inte bara se engagemanget som en interaktion med medborgarna, utan som en del i en strategisk process där insikterna man får i interaktionen med medborgare tas tillvara på. Att det genomsyrar allt man gör.

Pernilla Ouis forskningscirkel Inkluderande offentliga rum

Session avslutas med en reflektion från Pernilla Ouis, utifrån hennes forskning och att hon leder ISU Forskningscirkel ”Hur skapar vi inkluderande offentliga rum?” Med inspiration från föreläsaren Tim Mays kritiska perspektiv, ansåg hon att den stora ojämlikhet som råder mellan olika grupper av människor är den verkligt stora framtida utmaningen när det gäller social hållbarhet. Hon menade att ”medan vi sitter här i denna fantastiska byggnad med alla oss här som är en relativt heterogen grupp av medelklass och mycket engagerade personer, och pratar om hur vi kan skapa ännu mer inspirerande, kreativa rum (åt oss själva) så bör vi kanske fråga oss hur fysiska rum kan skapas för alla de som inte känner något engagemang utifrån sin livssituation?” Hon avlutade med att säga att vi kan också vända på frågan och undersöka vad det är för typ av fysiska rum som inte lyckas skapa något engagemang, och vilka det är som måste vistas i dessa rum.

Tack för i år

Jag vill passa på att tacka inUse, Altitude Meetings, True Story Studio och Märta Stenevi för mycket gott samarbete under året! Liksom Jesper Magnusson, Pernilla Ouis, Camilla Wieslander och Lena Wetterskog Sjöstedt för deras klokskaper i årets sista session kring ”Engagemangets förmåga att skapa förändring i det fysiska rummet”. Frågor jag inte hann gå in på denna gång och ser fram emot att processa vidare vid tillfälle:

  • Om vi menar allvar med ”den smarta staden sätter människan i centrum” och vi vill bidra till att öppna upp för engagemang, vilka organisationsmodeller behöver vi då? Kopplat till, strukturer och former: hur organiserar vi oss för att dels ta tillvara på och dels möta engagemang från stadens medborgare och användare, för att på så sätt bidra till en förändrad och mer hållbar stad?
  • Vidare för att ha möjlighet till långsiktighet, vad gäller förvaltnings- och driftskonsekvenser? Hur kan avtal tas fram mellan stad och exempelvis privata initiativtagare för att hitta ett partnerskap på längre sikt? Vem tar ansvar och driver? Vem avsätter en eventuell budget, drift, underhåll?
  • Vad är möjligt, vilka utmaningar och förutsättningar finns för att faktiskt förverkliga en idé och testa den ute i verkligheten, in i ett konkret case.

Vi gjorde även en film i samarbete med studenter från Micke Rundbergs kurs Rörlig bild och webcasting (KK431B) på Malmö högskola. Se filmen här.

Med hopp om att vi ska våga vara lite mer nyfikna och mindre rädda för varandra där ute i stadens mellanrum.

// Clara Norell

 

 

FacebooktwitterFacebooktwitter