Byggnaders kulturhistoriska värden kan vara en tillgång

Den 2 maj arrangerade ISU ett frukostmöte som ställde frågan om kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan vara en tillgång för hållbar utveckling. Dennis Axelsson, numera chef för Stadsutvecklingsenheten i Göteborgs stad, berättade om en inventering av kulturhistorisk bebyggelse i Halland.

 

 

 

 

 

Paulina de Vries, Birgitta Vitestam-Blomqvist (gränsgångare på ISU) och Dennis Axelsson.

Den bebyggelseinventering som Dennis Axelsson berättade om genomfördes för ungefär tio år sedan. En liten grupp antikvarier samlade under några år tillsammans ihop information om cirka 10 000 halländska byggnader med kulturhistoriskt värde.

Med hjälp av en digital blankett och bärbara datorer gav de sig ut för att söka upp och vid behov inventera hus på ”alla farbara vägar”. Det handlade om en rent okulär, exteriör besiktning, där frågor om bland annat takmaterial, takkonstruktion, byggmaterial, fasader, byggnadsår och husets skick skulle besvaras.

– Vi fick en del kritik mot tillvägagångssättet. Det fanns de som menade att vi borde ha efterforskat mer fakta om varje hus och att vi inte kunde uttala oss efter så pass enkla fakta som vi tog fram. Men vi menar att det absolut går att säga något utifrån vårt underlag, sa Dennis Axelsson, och fortsatte:

Klass A, B och C
– Utifrån inventeringen gjorde vi en klassificering och delade in de 10 000 husen i klass A, B och C. Klass A bedömde vi till exempel vara av nationellt intresse. Vi har också tagit fram riktlinjer för hur husen i de olika klasserna ska skyddas. Vi menar att inventeringen definitivt varit bra. Den används fortfarande så gott som dagligen.

Efter en tid togs ytterligare ett steg. Utifrån inventeringen sändes en enkät ut till 3 000 utvalda fastighetsägare, utspridda i hela länet. Vid utvärderingen av de 1 000 inkomna enkätsvaren framkom bland annat att 29 procent av företagarna och 21 procent av privatpersonerna ansåg att en byggnads kulturhistoriska värde har betydelse vid köp och försäljning.

– Vi fick även fram att hela 86 procent av de tillfrågade tyckte att kulturhistoriska värden kan ses som en tillgång. Kulturhistoriska värden hos hus och byggnader kan alltså vara en viktig parameter för kommunala tjänstemän och politiker när det till exempel gäller att locka människor att bosätta sig i kommunen och få nya skatteintäkter, sa Dennis Axelsson.

Hur använt?
Paula de Vries, bebyggelseantikvarie på Tyréns i Malmö, var utsedd till kritisk vän och ställde några frågor till Dennis. Hon undrade bland annat om resultaten använts i till exempel samhällsplanering.

– Vi har absolut använt vårt resultat. Det som är viktigt att tänka på i de här sammanhangen är hur man uttrycker sig när man presenterar resultatet. När jag pratar med andra antikvarier kan jag uttrycka mig på ett lite mer ”nördigt” vis. När jag pratar med politiker använder jag en annan vokabulär; då använder jag mer siffror och pratar mer om pengar. Och när jag till exempel pratar med fastighetsägare så utgår jag hellre från de fina kvaliteterna som kulturhistoriska värden kan tillföra, än att i detalj berätta vad man inte får göra med ett hus med dessa värden. Det gäller att välja sin ingång och det är också viktigt att komma in tidigt i processen, då går det att påverka mer och bättre, avslutade Dennis Axelsson.

Det finns i dagsläget inga motsvarande inventeringar gjorda i några andra svenska län, men flera län och kommuner har visat intresse för det arbete som lagts ned i Halland.

Lotta Solding

FacebooktwitterFacebooktwitter