Kan kulturen vara som dressingen i salladen?

Vilken roll kan kultur spela i ett hållbart Malmö? Kan kulturen vara ett sätt att organisera stadens verksamheter, skapa överraskande nya uttryck där medborgarna kan mötas och upptäcka varandra? Nästa år ska en studie undersöka malmöbornas inställning till kultur; den 1 juni arrangerade ISU en workshop för att få input till satsningen.

– Kan kultur vara dressingen som tar fram Malmös olika smaker? Kan kultur fungera som en ”sammanhållare” i vår diversifierade stad och därmed bidra till att spegla Malmö?

Med de orden inledde Fiona Winders, utvecklingssamordnare på Malmö stads kulturförvaltning, ISU:s workshop om kulturens roll för ett hållbart Malmö, fredag den 1 juni på Kommendanthuset. Fiona Winders är en av de ISU-gränsgångare som ska genomföra ”Kulturuppdraget” under 2019, för att undersöka malmöbornas inställning till kultur.

Som inspiration i arbetet har projektgruppen inlett ett samarbete med Nicolás Serrano, som arbetat både för Bogotas kommun och Mockus Foundation. I Bogota har ett antal undersökningar om kulturens roll i samhällsfrågor genomförts, varför Nicolás erfarenheter är värdefulla. Han var också en av talarna på workshopen.

Hitta er egen väg
– Jag hoppas att det vi gjort i Bogota kan fungera som inspiration för ert arbete i Malmö. Men mitt främsta budskap är ändå: hitta er egen väg! Ni måste hitta de lösningar som passar för just Malmö, sa han inledningsvis.

Nicolás Serrano gav oss några exempel på kulturens roll i olika samhällsförändringar i Bogota. Både han och Staffan Schmidt från Malmö universitet, ägnade lite tid åt att ge oss olika definitioner på vad kultur är och hur den kan uppfattas och fungera i ett föränderligt samhälle: både som ett humanistiskt (de sköna konsterna) och ett socialt, livsstilsanknutet fenomen. Såväl i Malmö som i Bogota är staden och dess invånare i ständig förändring.

– Staden går att se som ett stort klassrum och kultur kan vara både ett pedagogiskt problem och ett pedagogiskt verktyg. Det viktigaste är att förstå vad som är problemet: Vad är det som händer? Vilka är riskfaktorerna och vilka av dessa är kulturellt betingade faktorer. Det gäller att se och fundera över kulturens roll i den politiska agendan, sa Nicolás Serrano.

Förändring i flera steg
För att minska olyckor i trafiken använde Bogota stad sig av kultur på flera sätt och i flera steg. Bland annat skapades ”medborgarkort” med ”tummen upp” på ena sidan och ”tummen ned” på den andra; att användas bland annat för att kommentera medtrafikanters beteende. Att hylla den omtänksamma nörden snarare än machon och tvinga nattklubbarna att stänga klockan 01.00 var ytterligare ett steg, att lägga ner en korrupt trafikpolis ett annat. Alla åtgärder baserade på ett värde inskrivet i den Colombianska grundlagen: ”livet är heligt”.

Nicolás Serrano gav också exempel på satsningar där kollektivt skapande öppnar nya sätt för medborgare att mötas, bland annat via ett piano som allmänheten inbjöds att spela på, en utställning där hemlösa innevånare fick ställa ut sin konst samt ett ökat samarbete med stadens sociala och ideella organisationer.

Stadens sociala normer
Därefter fick vi lyssna till Ana Maria Vargas, även hon från Bogota. 2016 disputerade hon vid Lunds universitet, om gatuförsäljare i Bogota och den informella ekonomi och de sociala normer som finns i staden. Vad händer i en stad där det skaver mellan sociala normer, rådande moral och lagar att följa?

– Sociala normer spelar stor roll när det gäller integration och inkludering. Som jag ser det finns det en stark social norm i Sverige. Men när vi nu allt mer lever i ett multikulturellt samhälle blir det svårare. Om ingen talar om hur du förväntas uppträda eller vad du ”gjort för fel” är det inte lätt. Svenskarna kan sina normer, men de nya svenskarna känner inte till dem. Hur gör vi när vi får olika världar som lever sida vid sida: behöver vi skapa nya normer då, undrade Ana Maria Vargas och fortsatte:

– Kan vi skapa en norm för social inkludering? Är det möjligt i Malmö? Kan Malmö bli föregångare i de här frågorna?

Svårt att nå fram
Under den avslutande delen av workshopen delades deltagarna in i mindre grupper, där diskussionen bland annat handlade om svårigheten för medborgarnas inflytande att nå fram till Malmö stads förvaltningar samt att det ofta är stora avstånd mellan de medborgarsynpunkter som når fram, det offentligas svar och de åtgärder som sätts in. Att en stuprörsformad organisation med förvaltningar som tolkar kultur på olika vis ofta försvårar arbetet, var en annan fråga som togs upp.

– Kulturuppdraget fortsätter att lyssna till, förmedla och diskutera frågor om normer och värden, vad som ska uppnås och hur offentlig kultur speglar och formar publiker och samhälle. Mer konkret vill vi i vår studie ta reda på hur människor lever sina liv, hur de förhåller sig till varandra och hur de uppfattar gränser för områden och kultur, avslutade Staffan Schmidt.

Lotta Solding

FacebooktwitterFacebooktwitter