Kulturuppdraget presenterat på internationell konferens

Den 21-25 augusti 2018 ägde den sjätte konferensen om nerväxt (degrowth) rum i Malmö. ISU var en av konferensens sponsorer och bidrog också genom att berätta om Kulturuppdraget, som ska genomföras i Malmö. Gränsgångarna Staffan Schmidt och Philip Tanimura förde ISU:s talan.

– ISU:s verksamhet kretsar kring frågor kopplade till hållbar samhälls- och stadsutveckling. Att utforska vad en hållbar ekonomi kan innebära är centralt för att skapa ett hållbart samhälle. Därför är det intressant för ISU att vara med på den här konferensen och diskutera alternativa framtida sätt att leva hållbart, säger Philip Tanimura, stadsplanerare i Malmö stad.

När Philip Tanimura inledde presentationen av Kulturuppdraget berättade han kort om ISU och bakgrunden till institutets arbetssätt:

– Vi som är gränsgångare på ISU, från Malmö stad och Malmö universitet, försöker hitta projekt som kan ge fördelar till båda våra organisationer. Vi vill hitta möjligheter till samarbete, nya sätt att arbeta samt hitta nya forskningsområden, så att kunskap kan överföras mellan forskare och tjänstepersoner. Kulturuppdraget är ett exempel på hur vi arbetar, sa han och fortsatte:

Kulturell hållbarhet
– I Kulturuppdraget vill vi utforska och skapa en djupare förståelse för kulturell hållbarhet. Vi vill också ta reda på hur Malmöborna ser på kultur och vilka kulturaktiviteter de deltar i. Samtidigt som vi ska granska visionerna för stadens kultur vill vi också se hur det fungerar i praktiken.

Staffan Schmidt gav en teoretisk bakgrund till kultur som hållbar dimension. Han gav sin syn på begreppet kultur: hur det kan uppfattas och beskrivas ur olika tänkares perspektiv samt hur kultur kan ta sig uttryck på allt från mer etablerade scener och former till mötesplatser som Folkets Park och inom socialt och ekologiskt motiverade gräsrotsinitiativ.

– I arbetet med Kulturuppdraget ingår att diskutera begreppet kulturell hållbarhet. Det går en skillnad mellan ett berättigande av kultur om det gynnar tillväxt kontra kultur som bejakar ett delande av upplevelseformer. Vi kommer att arbeta både ”top-down”, genom att exempelvis granska kommunens kulturstrategi ur ett hållbarhetsperspektiv, och även lyssna på stadens invånare och höra vad de tycker om kulturens roll i Malmö, sa Staffan Schmidt, universitetslektor i Konst, kultur och kommunikation vid Malmö universitet.

Urbana utopier och alternativa scenarier
I anslutning till ISU:s presentation berättade tre forskare från Lunds universitet om ett forskningsprojekt som ska jämföra hållbara utmaningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Hur organiserar städerna policys i de här frågorna och hur interagerar de med sina invånare? Forskarna kommer att granska de tre städernas översiktsplaner och ställer sig bland annat frågan om det behövs nya visioner, eller rent av utopier, för våra städer; urbana utopier.

Dessutom beskrev två arkitekter från Vivitek ett uppdrag de genomfört, som handlat om att visualisera fyra olika framtida alternativa scenarier/framtidsutopier för Södertälje kommun, nämligen: stadens centrum, ett villaområde, ett miljonprogramsområde och ett industriområde. Utifrån tankar om en framtid med färre bilar och där samhället (för att klara omställningen till nerväxt), måste vara mer lokalt självförsörjande för matproduktion samt kunna samutnyttja bland annat energi, redskap, jord och byggnader, hade de visuellt ”flyttat” på byggnader, mark och vägar. För att ”tänka lite utanför boxen” och ge konkreta exempel på alternativa framtida städer.

Röd tråd
– Jag tycker att det blev en intressant röd tråd mellan våra tre presentationer. Forskarna från Lund talade om utopiska stadsbyggnadsvisioner och deras tendens att vara lite svävande och abstrakta. Arbetet från Södertälje försökte att delvis förflytta sig från abstraktionen och konkretisera vad ett koncept som ”degrowth”, ekonomisk nerväxt, praktiskt kan innebära för stadens fysiska form, sa Philip Tanimura och avslutade:

– Det blir därför en intressant utgångspunkt för vidare diskussioner om vad nerväxt faktiskt skulle innebära för samhället och dess invånare. Kopplingen till kultur är kanske dels att den blir ytterligare en del av stadens vision och dels att den blir en viktig aspekt för att uppnå de nödvändiga förändringar som krävs för skapa en hållbar stad.

Lotta Solding

FacebooktwitterFacebooktwitter