Kulturuppdraget 2017-2018

Under 2017- 2018 fokuserar kulturuppdraget i stora drag kring två projekt: samarbete med aktionsforskningsprojektet STICK UT! samt en undersökning kring malmöbors attityder till kultur och kulturfrågor.

Undersökningen har tagit sin början med ett seminarium och en workshop för företrädare inom kulturområdet där syftet var att elicitera hållningar, värden och attityder. Seminariet hölls den 17 maj 2017, här kan du läsa ett sammanfattande blogginlägg med länk till filmat utdrag ur seminariet.

Lärdomarna från seminariet kommer föras vidare in i en bredare attitydundersökning som, baserad på statistisk information om befolkningens sammansättning och geografiska spridning, kommer att riktas till ett neutralt urval Malmöbor.

Ett kommande moment i undersökningen består i en enkät som bland annat är baserad på en förlaga från Bogotá. Enkäten kommer att stödjas av diskussioner inom fokusgrupper samt en förstudie.

Materialet som sedan genereras ur undersökningarna kommer att göras tillgängligt för vidare forskning, men dessförinnan kommer rådata och en översikt att göras tillgängligt för beslutsfattare inom kulturområdet.

*

Det väsentliga för kulturuppdraget och för den undersökning som vi kommer att genomföra, blir då att kunna visa på en skillnad, att deltagandet i undersökningen leder till förändring.

 

Arbetet med undersökningen utförs av ISUs gränsgångare som arbetar inom kulturuppdraget. Gränsgångarna är etablerade forskare och kommunala tjänstemän med bred och djup erfarenhet inom området. Staffan Schmidt, Gränsgångare, tillika Universitetslektor på K3, Malmö Högskola, säger apropå metoderna för att undersöka attityder:

”Inom kulturområdet finns en undertext av latent eller explicit ointresse (i kultursammanhang underförstått att hen är ointresserad av sitt eget bästa), ovilja, motvilja eller fysiskt motstånd att delta i en undersökning och svara på enkätfrågor, att låta sig intervjuas. Projekttrötthet är en accepterad utgångspunkt inte bara för kommunala förvaltningar men framför allt för de områden som nås av den generösa, men oskiljaktigt utpekande gesten. Samtidigt har ett nyliberalt så kallat prestationsbaserat fördelningssystem kommit att överges för en varierad terräng av samverkansmodeller, underblåst av forskningsfonder, som också kunde beskrivas som kvasi-offentliga. De politiska och ideologiska motsättningar som kommer fram i modeller för kultur- och områdesstöd kan knappast lösas innanför tillväxtparadigmet och det ger utrymme för en välmenande pragmatisk mångfald. Det väsentliga för kulturuppdraget och för den undersökning som vi kommer att genomföra, blir då att kunna visa på en skillnad, att deltagandet i undersökningen leder till förändring.”