VARFÖR STICK UT I MALMÖ?

Malmö stad har de senaste åren arbetat för att utveckla arbetsmiljöarbetet. Ett kommungemensamt arbetssätt
för arbetsmiljö med gemensamma riktlinjer, rutiner och verktyg har implementerats, ett omfattande
utbildningspaket för chefer, skyddsombud och fackliga företrädare i samverkansgrupper genomförs
kontinuerligt, politiker i nämnderna får särskild information om uppdrag, roller och ansvar i arbetsmiljöfrågorna
och i kommunstyrelsen redovisas årligen uppföljning av nämndernas systematiska arbetsmiljöarbete.
Dessutom finns ett kommungemensamt arbetssätt för rehabilitering för att kvalitetssäkra ett strukturerat
rehabiliteringsarbete med syfte att förebygga ohälsa och minska omfattningen av sjukfrånvaro.

Trots det arbete som genomförs har sjukfrånvaron i staden ökat sedan 2011, vilket även följer en generell
nationell trend . Utvecklingen av den totala sjukfrånvaron i Malmö stad följer trenden för kommuner totalt i
Sverige, också vad gäller för år längre tillbaka. Under perioden 2002 till 2010 minskade den totala
sjukfrånvarovolymen från 8,45 % till 4,02 % i Malmö stad, en procentuell minskning med 52,4 % (“Rapport –
Hälsa, arbetsmiljö och hållbart arbetsliv för medarbetare i Malmö stad”, Stadskontoret, 2015-10-06). Sedan
2011 har sjukfrånvaron ökat i Malmö stad totalt, från 4,02 % 2010 till 6,63 % 2015. Kvinnors sjukfrånvaro ökade
mer än männens under denna period, 54,4 % jämfört med 40,5 %.

Sammantaget går det att konstatera att Malmö stad har en utmaning i växande ohälsotal och ökande
sjukskrivning för stadens anställda. Detta gäller i synnerhet för gruppen kvinnor. Malmö stad har genomfört
flera insatser för att minska ohälsan för anställda i staden och för att möta dessa utmaningar. Bland annat har
man sedan 2012 ett gemensamt arbetssätt för systematiska arbetsmiljöarbete (SAM), i stadsområdena har
informationsinsatser och utbildningar för chefer om psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsoarbete
genomförts, och Sociala resursförvaltningen har startat ett projekt med företagshälsovården och
försäkringskassan för att effektivisera rehabiliteringsarbetet och satsar på utbildningar för chefer,
skyddsombud och fackliga representanter i samverkansgrupper. För de stora yrkesgrupper med höga
sjukskrivningstal (exempelvis barnskötare och undersköterska) har även flera riktade insatser genomförts.
Bland annat har ett arbete startats i staden som omfattar utbildningar och inspirationsföreläsningar, framför
allt riktat till vård och omsorg. Ambitionen är att en optimal resursplanering ska bidra till en god arbetsmiljö
med bra arbetsvillkor och i förlängningen ett hållbart arbetsliv. Det finns dock andra yrkesgrupper som har
relativt stor sjukfrånvaro (såsom socialsekreterare) eller där antalet sjukskrivningar ökar kraftigt (såsom
handläggare inom övergripande verksamhet), för vilka få eller inga insatser har genomförts. Dessa yrken har
många gånger även ett stillasittande arbete med liten variation i arbetsmiljö, vilket forskningen visar är en
starkt bidragande orsak till ohälsa.

Tillbaka