VARFÖR STICK UT I MALMÖ?

Malmö stad har de senaste åren arbetat för att utveckla arbetsmiljöarbetet. Ett kommungemensamt arbetssätt för arbetsmiljö med gemensamma riktlinjer, rutiner och verktyg har implementerats, ett omfattande utbildningspaket för chefer, skyddsombud och fackliga företrädare i samverkansgrupper genomförs kontinuerligt, politiker i nämnderna får särskild information om uppdrag, roller och ansvar i arbetsmiljöfrågorna och i kommunstyrelsen redovisas årligen uppföljning av nämndernas systematiska arbetsmiljöarbete. Dessutom finns ett kommungemensamt arbetssätt för rehabilitering för att kvalitetssäkra ett strukturerat rehabiliteringsarbete med syfte att förebygga ohälsa och minska omfattningen av sjukfrånvaro.

Trots det arbete som genomförs har sjukfrånvaron i staden ökat sedan 2011, vilket även följer en generell nationell trend . Utvecklingen av den totala sjukfrånvaron i Malmö stad följer trenden för kommuner totalt i Sverige, också vad gäller för år längre tillbaka. Under perioden 2002 till 2010 minskade den totala sjukfrånvarovolymen från 8,45 % till 4,02 % i Malmö stad, en procentuell minskning med 52,4 % (“Rapport – Hälsa, arbetsmiljö och hållbart arbetsliv för medarbetare i Malmö stad”, Stadskontoret, 2015-10-06). Sedan 2011 har sjukfrånvaron ökat i Malmö stad totalt, från 4,02 % 2010 till 6,63 % 2015. Kvinnors sjukfrånvaro ökade mer än männens under denna period, 54,4 % jämfört med 40,5 %.

Sammantaget går det att konstatera att Malmö stad har en utmaning i växande ohälsotal och ökande sjukskrivning för stadens anställda. Detta gäller i synnerhet för gruppen kvinnor. Malmö stad har genomfört flera insatser för att minska ohälsan för anställda i staden och för att möta dessa utmaningar. Bland annat har man sedan 2012 ett gemensamt arbetssätt för systematiska arbetsmiljöarbete (SAM), i stadsområdena har informationsinsatser och utbildningar för chefer om psykosocial arbetsmiljö, stress och hälsoarbete genomförts, och Sociala resursförvaltningen har startat ett projekt med företagshälsovården och försäkringskassan för att effektivisera rehabiliteringsarbetet och satsar på utbildningar för chefer,
skyddsombud och fackliga representanter i samverkansgrupper. För de stora yrkesgrupper med höga sjukskrivningstal (exempelvis barnskötare och undersköterska) har även flera riktade insatser genomförts. Bland annat har ett arbete startats i staden som omfattar utbildningar och inspirationsföreläsningar, framför allt riktat till vård och omsorg. Ambitionen är att en optimal resursplanering ska bidra till en god arbetsmiljö med bra arbetsvillkor och i förlängningen ett hållbart arbetsliv. Det finns dock andra yrkesgrupper som har relativt stor sjukfrånvaro (såsom socialsekreterare) eller där antalet sjukskrivningar ökar kraftigt (såsom handläggare inom övergripande verksamhet), för vilka få eller inga insatser har genomförts. Dessa yrken har många gånger även ett stillasittande arbete med liten variation i arbetsmiljö, vilket forskningen visar är en starkt bidragande orsak till ohälsa.

Tillbaka