VAD VET VI?

De kunskapsfält som ligger till grund för STICK UT i Malmö kan sammanfattas i två huvudteman; hälsa och
välbefinnande respektive kreativitet och lärande.
Dagens arbetsliv kännetecknas av att allt fler av oss har arbeten som ställer höga krav på såväl våra kognitiva
och intellektuella som emotionella förmågor. Vi förutsätts dagligen hantera många relationer, generera nya
idéer, kreativa lösningar och välgrundade beslut (se t ex Allvin et al, 2006 och Davenport, 2005) och även om
det finns en hel del forskningsbaserad kunskap om vad som bidrar till hälsa – och ohälsa – kreativitet och
positiva relationer, vad som gynnar våra kognitiva och andra förmågor, så tycks denna föga omsatt i praktiken.
Detta må inte vara så konstigt, med tanke på hur flerdimensionell och komplex organisering och ledning är,
men grundtanken bakom STICK UT I MALMÖ är att vi behöver utveckla vår förmåga att tänka i helhet och
system, snarare än i ”antingen- eller-tänkande”. Detta är något som Isabel Rimanoczy, forskare som även leder
FN- arbetsgruppen ”The Sustainability Mindset”, lyfter som centrala delar i sin teoretiska modell med samma
namn. Kunskapen om utomhusmiljöers positiva effekter på oss är rik. Vi vet att vistelse utomhus – och i
synnerhet där flera naturelement (såsom grönska och vatten) återfinns – har positiva effekter på såväl vårt
allmänna välbefinnande, våra kognitiva funktioner och koncentrationsförmåga, som på vår möjlighet till
återhämtning från stress.
Arbete har, på både gott och ont, blivit alltmer gränslöst (exempelvis vad gäller gränserna mellan privat- och
arbetsliv). Men, samtidigt som många gränser luckras upp, tycks en gräns till stora delar bestå. Den mellan
inomhus och utomhus. Det finns yrkesgrupper som måste arbeta utomhus och andra som redan idag varierar
mellan inne och ute, såsom exempelvis förskolepersonal. De av oss som arbetar på kontorsarbetsplatser
spenderar dock största delen av vår arbetstid sittandes inomhus. Detta, trots att vi numera vet att långvarigt
stillasittande är en av vår tids största risker för ohälsa och förtida död (Buckley m fl, 2015). Stillasittande och
brist på fysisk aktivitet bland kontorsarbetare bidrar också till viktökning och besvär från rörelseapparaten (An
m fl, 2016). Fysisk aktivitet är “A och O” för både fysisk och psykisk hälsa och i det nya arbetslivets alltmer
flexibla arbetsvillkor och utvecklade teknologi blir våra möjligheter för rörlighet och variation allt större. I en
nyligen publicerad rapport föreslår forskarna innovativa metoder såsom städning av det egna kontoret för att
öka variationen i kontorsarbete på ett mer effektivt sätt än att bara öka antalet raster eller avbrott. Detta
projekt ska istället fokusera på arbetet i sig – hur det kan organiseras, samt vilka normer som stödjer och
hindrar ”ett gott arbete”, som vi mår bra av som individer och som bidrar till samarbetsförmåga, produktivitet
och hög kvalitet på verksamhetsnivå.

Att sticka ut främjar kreativitet, lärande och jämlika relationer. Det finns en mängd studier som stödjer den
pedagogiska kraften i att använda utomhusrummet för att stärka lärande (Rickinson et al 2004:52). I
kreativitetsprocessen är förmågan att uppfatta omvärlden genom sina sinnen central och kreativitet är i sin tur
central för lärande – inte minst utvecklingsinriktat sådant (Ellström, 2001:23ff). Förmågan att ifrågasätta
uppgiften och att utveckla sitt eget förhållningssätt blir allt viktigare för organisationers överlevnad och
framgång i en värld fylld av komplexitet och osäkerhet (Webster-Wright, 2009:719), vilken kräver att vi är
kapabla att reflektera kritiskt över vår egen yrkespraktik (Dochy et al, 1999:332). Ellström (2001) diskuterar
vikten av en pendelgång mellan olika former av lärande och att möjligheter till utvecklingsinriktat lärande – till
att reflektion och ifrågasättande av rutiner – införlivas i det vardagliga arbetet. Det är väl belagt att
utomhusmiljöer av olika slag kan stimulera till, i synnerhet den typen av lärande som är så viktigt i dagens
arbetsliv, där höga krav ställs på vår individuella förmåga att ifrågasätta och utveckla uppgifter, snarare än att –
på ett på förhand givet sätt – genomföra dem. Flera forskningsstudier visar även att fysisk aktivitet gör att vi
tänker mer divergent/kreativt – i synnerhet om den försiggår utomhus (se t ex Oppezzo & Schwartz, 2014).

Utomhuspedagogisk forskning visar att variationen av miljöer och att själva utomhusmiljön kan bidra till mer
jämlika relationer (Dahlgren & Szczepanski, 2004), något som inte minst är en intressant att utforska inom
ramen för detta projekt.

Utifrån denna mångfald av aspekter och breda kunskapsbas ser vi ett tydligt behov av att peta på rådande
normer kring hur ”ett ordentligt och gott” arbete ska se ut och att utveckla former och normer som bättre
tillvaratar tillgänglig forskning och dessutom utvecklar nya kunskaper inom området.

Tillbaka