Sveriges utveckling inom stadsplanering och stadsutveckling
En stadsplanering innebär hur man lägger grunden till en stad och hur dess resurser ska användas. I en stadsplanering ingår det noggranna kartläggningar över hur mark och vatten ska fördelas i ett samhälle. Man planerar övergripande var bostäder ska placeras, samt hur infrastrukturen ska placeras utan att förorsaka risk för hälsan.
Stockholms stad – grunden till handel och utveckling
Ända fram till 1800-talet var Stockholm den mest betydande staden för handel och sjöfart. Då Stockholm har mycket vatten och öar, var det lätt för handelsfartyg att komma fram både för export och import. Idag är Stockholm Sveriges huvudstad, men innan räknades Sigtuna till Sveriges huvudstad redan runt tiden på Birka. Idag har vi fortfarande stora delar kvar av dåtidens stadsplanering i form av vackra, anrika området Gamla Stan, eller äldre gator och hus inom hela Stockholm. I det moderna samhället vi lever i idag, kan man bo i både hyresrätter eller bostadsrätter. Bor man stort eller inte har tid att städa, kan professionella Qleano se till att din bostad blir skinande ren. Man kan även få fördelaktig flyttstädning, städning på företag och en mängd andra unika tjänster.
Den historiska utvecklingen av stadsplaneringen i Sverige
Redan på vikingatiden, under Birka, fanns det samhällen som kunde liknas vid en stad, men dessa samhällen var relativt små i jämförelse med städer vi ser idag. Sigtuna och Lund räknas till Sveriges allra äldsta städer som lades till grund runt 900-talet. Så småningom växte de små samhällena och det formella uttrycket ”stad” tog sin början under 1200-talet. Först under 1600-talet började Sveriges stadsplanering bli mer organiserad och få struktur. Under denna period skapades cirka 50 städer över hela Sverige. På den tiden planerade man och utvecklade bostäder som man gärna anlade nära vatten, både för avloppssystem men även för fartygstransporter. Under medeltiden var det vanligt att man planerade och utvecklade en större huvudgata genom staden, som sedan kunde fortsätta ut på landsvägarna. Bostadsstrukturen var oregelbunden och det var vanligt att man på medeltiden skapade torg med en kyrka i mitten. När industrialismen satt fart i Sverige först på 1800-talet, blev städerna snabbt större och befolkningen ökade snabbt. Då fick gatorna mer struktur och fick anpassas allt mer efter den ökade folkmassan.
Vårt samhälle blir allt mer klimatsmart både på individnivå, men även inom framtida planering av både infrastruktur och samhälle. Allt fler vill att man satsar mer på klimatsmarta samhällen och det blir allt mer populärt med klimatsmarta hem. Det som efterfrågas är bland annat förnyelsebar energi. Sveriges regering är i ständigt samarbete med EU att planera miljövänligare infrastruktur samt bättre bostäder som följer de aktuella miljökraven. När allt fler kommuner visar vägen till klimatsmart stadsplanering så skapas en spännande utveckling för Sveriges stadsutveckling och framtida hem.
